Skrivet av: Gil John | 01 oktober 2009

Diktaturkrameri

Läste just SvD. I den här debattartikeln av Johan Bergenäs framförs följande:

I skenet av denna utveckling är det naturligtvis förståeligt att använda hårda ord, utlysa tuffare tag och rita linjer i sanden. Denna strategi är dock kontraproduktiv när förhandlingar påbörjas i dag i Genève mellan de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, Tyskland samt Iran. Att anlägga en mjukare ton, sätta mindre press och försöka ha ett längre strategiskt tänkande är nämligen under rådande omständigheter den enda chansen att förhindra Iran från att bli en framtida kärnvapenstat.

Under 30 år har Iran varit under bilaterala och internationella sanktioner. Regimen har som synes både överlevt och kunnat fortsätta att utveckla sitt nukleära program. Det är således svårt att tänka sig att nya sanktioner kommer att ha någon signifikant annorlunda effekt – särskilt när både Ryssland och Kina fortfarande ställer sig tveksamma till de hårdaste sanktionerna som USA, Storbritannien och Frankrike förespråkar.

Det verkar inte ligga mycket tankeverksamhet bakom den här debattartikeln. Gamla mantran om att när vi är snällare och mjukare så kommer länder, som Iran, att magiskt förvandlas till fredliga stater utan kärnvapen amibitioner som endast vill leva i fred. Bergenäs konstaterar själv också att:

Som nyvald president sträckte Obama ut en hand till det iranska styret. Enligt en källa i Obamas administration bemöttes USA:s initiativ med kyla och efter det iranska valet i juni valde administrationen att återgå till en tuffare linje.

Människor som Bergenäs i den här artikeln gör inte skillnad på demokratier och diktaturer. Man ser inte skillnaden mellan att t.ex. en stat som Norge innehar kärnvapen jämför med en stat som Nordkorea. Utrikespolitik måste ha någon sorts kompass och riktning för att politiken ska bli begripbar. Den kompassen borde vara demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Sådant som Obama och Bergenäs ger oerhört låg prioritet. Att vara ”mjuk” tolkas endast som ett svaghetstecken av irans styrande råd. Det är något som Bergenäs och Obama borde inse.

Leeden och Rubin på samma ämne.

Annonser

Responses

  1. Ditt resonemang är sorgligt fördomsfullt. ”Gamla mantran” är precis vad du själv skriver under på med tankar om mer sanktioner och hot om militärt våld. Bergenäs är mer nytänkande än du. Om alla var så hårda som du skulle föredra, vore ett nytt världskrig redan här. Mogna till ett par snäpp för katten!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: